En lackticka ser man inte varje dag, senast vi sågs var nog 40 år sedan. Så detta var ett kärt återseende som fick mig att stanna en lång stund vid den murknade stubben där vi möttes.

/Bengt

Hittade i dag ett litet skogsväsen och med näsan i den fuktiga mossan kunde jag möta den bedårande Gelétaggingen Pseudohydnum gelatinosum.....

/Bengt

För mig är det är alltid upptäckarglädjen som driver den fältbiologiska upptäcktsresan i det egna landskapet och ju mer man är ute desto mer lär man sig. Det var just vid en sådan utflykt i trakterna av Tjällmo i Östergötland som jag för en tid sedan hade turen på min sida. Invid en å som rinner genom storskogen såg det ut som om någon hade smetat rysk kaviar på en torrstam och det fick mig att stanna upp och nogsamt granska det jag hittat. Det liknade inte något jag tidigare sett men det stod ganska klart för mig att det var en slemsvamp jag hade mött, men vilken? Jag tog en hel del bilder för att kunna gå vidare med artbestämningen när jag kom hem.

Väl hemma insåg jag snart att slemsvampar är mariga saker bara ämnade svampnördar och jag tog kontakt med några vänner som inte kunde hjälpa mig med slemsvampar, de var alldeles för svåra saker att ge sig på. Jag gjorde en del amatörmässiga bildsökningar på nätet och hamnade oftast på Lindbladia tubulina men den fanns bara registrerad med två fynd på västkusten så sannolikheten att det skulle vara den var ju nästan obefintlig.

Jag mailade över några bilder till jourhavande biolog på riksmuseet och fick snart ett svar att det nog kunde vara det jag trodde men de behövde fler bilder där man kunde se det artspecifika.

Jag besökte åter igen platsen där jag hittat slemsvampen men nu såg den helt annorlunda ut och den ryska kaviaren hade omvandlats till ett fint spormjöl.

Jag hade fått i uppgift att titta efter ett speciellt bikake liknade mönster som skulle finnas där i spordammet. Efter lite blåsande bland sporerna så fanns det där, det mönster jag skulle leta efter. Fler bilder skickades till riksmuseet och i dag kom svaret: det måste vara Lindbladia tubulina du hittat!

Jag hade alltså gjort det tredje fyndet i Sverige och det första för Östergötland och det kändes verkligen roligt. Så man lär sig alltid något nytt bara man ger sig ut……

/Bengt

Den 6 juli skrev en som jag följer på instagram att hon hittat vinbärspraktbagge i Västmanland vilket var landskapets första. Hon uppmanade samtidigt oss andra att granska våra vinbärsbuskar då det fanns fynd att göra.

Min första tanke var att det vore roligt att hitta den i mina hundraåriga svartavinbärsbuskar och sedan den 6 juli har jag kollat buskarna.

20 dagar senare hade jag nästan gett upp och tänkte att dagens koll får bli den sista då vinbärspraktbaggen är så ovanlig att det bara finns ett 40-tal rapporter från hela landet.

Men và faan..där är ju en och en till, till slut hade jag räknat tio stycken vinbärspraktbaggar i min magiska trädgård och första fyndet i Östergötland……

/Bengt

Trädgårdstriss i lite ovanligare dagfjärilar. Aspfjäril, Sälgskimmerfjäril och Dårgräsfjäril.

/Bengt

Mitt alldeles egna paradis, min äng, lika vacker nu i maj som arbetsam i augusti......

/Bengt

Nu sitter han äntligen där igen i mitt äppelträd, staren, med finaste vårkostymen på....äntligen

/Bengt

I det sista varma kvällsljuset sitter han där rödhaken och låter sin silvriga sång rinna ut över gläntan. Än så länge är han solisten i aprilkvällen bara taltrasten hjälper till från sin grantopp. Men bara om några veckor är kören fulltalig.....

/Bengt

Det finns fortfarande oskyddade skogar dit skogsskövlingen inte nått och jag har några sådan ställen jag ofta åker till. I en av dessa skogar står en grov avbränd och nästan meterhög stubbe. Den är ett fortfarande existerande minnesmärke efter den våldsamma skogseld som sommaren 1822 drog fram genom flera socknar. Den har alltså stått här i nästan 200år och ser fortfarande nybränd ut. När skogsskövlarna drar förbi nästa gång är den borta för alltid...

/Bengt

Linnea, kattfot, liten blåklocka och nattviol – men inte blåklint eller ens liljekonvalj och gullviva…

För fem år sedan röstades koltrasten fram som svensk nationalfågel. Nu är det dags att utse den svenska nationalblomman. Initiativet kommer från Svenska botaniska föreningen och omröstningen startar den 30 januari.

Allmänheten bjuds in att hitta sin favorit i en lista på 30 blommor. När listan tagits fram har botanisterna sneglat på de som redan är landskapsblommor. Men en del folkkära växter har uteslutits som Närkes gullviva.

Blommor som används som symboler av politiska partier har diskvalificerats. Det gör att den östgötska blåklinten inte får vara med trots att den är Östergötlands landskapsblomma. Med sin anknytning till Liberalerna får blåklinten inte chansen att bli Sveriges nationalblomma, men är det i Estland sedan 1968.

Nationalblommor i andra nordiska länder har också uteslutits. Det gör att liljekonvaljen, som är Finlands nationalblomma, inte tagits med. Ändå har liljekonvaljen vunnit i två tidigare omröstningar (1974 och 2007) som Sveriges vackraste blomma, men utan att få epitetet ”nationalblomma”. Danmarks prästkrage, Islands fjällsippa, Ålands gullviva och Norges ljung och fjällbrud finns därför inte heller med bland de 30 blommor som omröstningen nu gäller.

Det gör däremot linnean som är Smålands landskapsblomma och den växt som starkast förknippas med blomsterkungen Carl von Linné och även pryder baksidan på vår 20-kronorssedel. Linnean blev också en av de mest populära blommorna efter liljekonvaljen i de tidigare omröstningarna. Kanske får linnean nu flest röster och utses till vår svenska nationalblomma?

Dessa 30 blommor går det att rösta på (i bokstavsordning):

Backnejlika, blåbär, ekorrbär, fackelblomster, gullris, gulmåra, hjortron, humleblomster, hästhov, Jungfru Marie nycklar, kattfot, lingon, linnea, liten blåklocka, midsommarblomster, mjölke, mosippa, nattviol, rödblära, rödklöver, skogsstjärna, slåtterblomma, smultron, smörboll, styvmorsviol, teveronika, tranbär, vit näckros, ängsnycklar och ögonpyrola.

Omröstningen är uppdelad på två perioder. Från 30 januari till 21 februari ingår alla 30 blommorna. De tio som får flest röster går vidare till en andra omröstning mellan 27 februari och 12 mars. Den 13 mars presenteras den växt som röstats fram som Sveriges nationalblomma.

Hur man röstar och all information finns på Svenska botaniska föreningens hemsida: svenskbotanik.se

/Birgitta och Bengt

Kallt, snö, is och bleka färger samt en snål och lite rå vind från nord. Snart bara veckor bort så börjar det, ljuset är så sakteliga tilltagande och det märks redan hos talgoxar, blåmesar och nötväckor. Ett helt annat ljud med intensivare toner och engagemang.

Hararna jagar redan varandra drivna av en osynlig kraft och ritar spår i snötäckets oskrivna blad.

Snart...snart..... i skymningen där vid det hemliga bergsstupet hörs berguvens första uppvaktande hoande rulla ut över dalgången.....och allt börjar om igen....

/Bengt